Investeringsbidrag – en räddare i nöden när bostadsmarknaden sviktar

Björn Alfredsson, Ragnar von Malmborg och Stig Tegle, aktiva i Bostadsrådet

Den marknadsstyrda produktionen av nya bostäder har framför allt gynnat höginkomsttagare. Det råder fortfarande en stor brist på hyresrätter för låg- och medelinkomsttagare. Regeringens investeringsbidrag med ett hyrestak bör försvaras mot branschens kritik och även byggas ut. De kan rentav förhindra en bostadskris i en situation där nyproduktionen har gått i stå.  

Hösten 2006 (24 okt) hade SvD en artikel med rubriken ”Nya hyresrätter hotas av slopat investeringsstöd”. I artikeln säger Bo Wetterud, t.f. nybyggnadschef på Svenska Bostäder: ”Det här är en form av diskriminering av förorterna. Vi får inte projekten där att gå ihop utan investeringsbidragen”. Nils Olof Nilsson, vd på Skanska hyresbostäder, håller med: ”Förutsättningarna för att bygga nya hyresrätter försvinner. De här subventionerna står för en stor del av den initiala investeringskostnaden”.

Bakgrunden var att regeringen Reinfeldt som ett av sina första beslut inte förlängde det subventionsprogram riktat till hyresbostäder som den tidigare regeringen införde 2001–2006. Då satsades sammanlagt 2,5 Mdr med en subvention på i genomsnitt 600 miljoner kr per år.

Nu upprepas det hela – men med omvända roller – när den nuvarande regeringen infört ett investeringsbidrag till nyproduktion av hyresbostäder om 3,2 Mdr per år 2018–2020 med hyrestak. Sveriges Byggindustrier (SvD 2 maj) sågar systemet. Orsaken till branschens motstånd är att man hittills utnyttjat bostadsbristen med skenande hyror och höga inkomstkrav på hyresgästerna. Området Solberga vid Älvsjö i Stockholm är ett exempel. Där blir hyrorna för inflyttning under 2018 10 000 kr i månaden för en tvåa på 51 kvm, drygt 13 000 för en trea på 77 kvm och 15 500 för en fyra på 93 kvm. Det är hyresnivåer som utesluter låg- och medelinkomsttagare som hyresgäster.

Detta ska ställas mot investeringsstödets krav på högsta hyror motsvarande max 10 000 kr per månad för en trea på 77 kvm. Detta är givetvis en chock för bygg- och fastighetsbranschen där man vant sig vid att rulla alla kostnadsökningar framåt till hyrorna. I Stockholm har exempelvis allmännyttan genomgående avsagt sig investeringsstöd med nuvarande hyrestak.  Branschen har tagit ”samhällsansvar” genom att ställa krav på ökade subventioner (!) i form av höjda bostadsbidrag, något som tillåter branschen att höja hyrorna i nyproproduktionen än mera och skicka räkningen vidare till skattebetalarna.

Investeringsstödet med hyrestak behövs för att bryta den uppåtgående kostnadsspiralen. Men stödet behöver också ökas för att skapa mera kostnadsneutralitet mellan ägt och hyrt boende. Dagens investeringsbidrag är faktiskt mindre än det tidigare stödet om man mäter som andel av byggkostnaderna. Investeringsstödet till en nybyggd trea på 77 kvm är cirka 370 000 kr. Men det skulle nästan behöva fördubblas (trefaldigas i storstadsområden) för att kompensera för ränteavdragen till ägt boende. Tillsammans med Rut/Rot-avdragen utgör skattebortfallet från ägt boende idag nästan 30 Mdr per år, dvs nästan tio gånger dagens investeringsstöd. Och enligt Ekonomistyrningsverkets senaste prognos ökar skattebortfallet med 70 procent till år 2021.

Investeringsstödet behöver ökas främst genom att taket för hur stor boarea som får stöd lyfts från 70 till 95 kvm så att även fyrarummare byggs. Men också stödnivån per kvm behöver ökas. Lämplig subventionsvolym borde vara tre gånger högre än dagens, dvs cirka 10 Mdr per år.

Utspelet från Sveriges Byggindustrier får ses mot bakgrund att dagens marknadsstyrda bostadsproduktion gått i stå på grund av okontrollerade prisökningar, både på nya bostadsrätter och hyreslägenheter. Man vill slå vakt om sin egen prismakt i en bristsituation och sätter igång ett ”chicken-race” med regeringen med krav på icke-styrande subventioner och hotar med minskad nyproduktion.

Regeringen vill givetvis ha en hög volym på nyproduktionen men måste ha is i magen när nu marknaden har vänt. Dagens problem med svårigheter att sälja/hyra ut nyproducerade lägenheter innebär en kraftig medvind för det nuvarande hyrespressande investeringsstödet. Det finns redan tecken på att byggbranschen har återvänt till sina synpunkter från 2006!

 

1 Kommentar

  1. Innan man förordar investeringsbidrag ska man kanske fundera lite mer på varför billigare hyresrätter inte byggs idag. Att markpriserna är höga i de större orterna pekar ju på att det inte finns ett lönsamhetsproblem i bostadsbyggandet, och då kan investeringsbidrag med krav om lägre hyror framstå som lite konstigt. De låga räntorna gör ju också att det krävs stora subventioner för att det ska vara lönsamt för en byggare att sätta hyror väsentligt under bruksvärdenivån. Om kommunerna håller tillbaka utbudet av mark hjälper det ju inte heller med investeringsbidrag till den som bygger. Alternativet, som den intresserade kan läsa om i rapporten ”Socialt hållbar bostadsförsörjning i Stockholm stad – Alternativa strategier” (Lind – Kalbro, 2018),är enkelt uttryckt att stat/kommun direkt ställer sociala krav, vilket sedan pressar ner markvärdena. En modell inspirerad av strategier i vissa tyska städer – se rapportens bilaga.

Leave a Reply

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*